Syfte
Syftet har varit att identifiera vilka individer bland patienter med kronisk nack-/ryggsmärta som får bäst effekt efter olika typer av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser med avseende på kostnadseffektivitet, sjukfrånvaro, smärtminskning, vitalitet och funktionsförbättring. För klassificering av patienter utifrån psykosociala faktorer användes den svenska versionen av utredningsinstrumentet Multidimensional Pain Inventory (MPI) MPI-S.
Resultat
Studierna har visat att patienter med mer uttalade psykosociala problem, så kallade dysfunktionella - DYS, har mer sjukskrivning och mer förtidspension i jämförelse med patienter med mindre uttalade psykosociala problem och bättre copingförmåga (Adaptive coopers - AC). Den svenska versionen av det psykosociala utredningsinstrumentet MPI, MPI-S, har visat sig både ha en god långsiktig prediktionsförmåga för patienter med kroniska ryggproblem och för individer med ryggsmärta som fortfarande är i arbete. Vidare har det visat sig att patienter med kroniska besvär i alla MPI-S subgrupper svarar bättre på en multidisciplinär behandling i jämförelse med behandling med kognitiv beteende terapi eller beteendeinriktad sjukgymnastik. Patienter tillhörande AC-gruppen verkar svara bäst av alla MPI-S grupperna när det gäller multidisciplinär behandling. Detta innebär dock inte att det inte är kostnadseffektivt att även rehabilitera patienter som tillhör de övriga grupperna.
Länkt till artikel i PubMed ».
Kontaktperson:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Karolinska Institutet
